Fjärilsvingar...

Jag har gjort det.
Jag lämnade jobbet, sa upp mig, gjorde ett bra avslut och lämnade alltihop. Till sist tröttnade jag på att bara stressa, på att se livet som något man måste göra/uppnå/leva upp till. Det är ju inte det livet går ut på. 30 år. 30 år har jag just fyllt. Då ska man inte vara utbränd. Jag har så mycket att ge till världen, så många vägar och kanske nya färdigheter (vem vet?) att upptäcka.

Jag har gått omkring och känt mig som ett ljus som brinner med halv låga. Som om allt syre försvunnit och jag kan knappt andas. Som om jag är en halv människa. En liten tanig svan. Så det är dags.

En retreat helt enkelt. En paus för att försöka väcka energin till liv. En andningspaus. Möjlighet till utveckling. Att jag är väldigt skraj stoppar mig inte. Det är ok att vara rädd, men det får inte hindra en från att våga prova.

Jag har provat. Provat att byta jobb- Jag har provat att köra på - köra huvudet rakt in i väggen. Jag har också provat att gå i terapi och ändrat mitt beteende och i viss mån mina tankar och känslor. Det är väl just den bearbeteningen som väckt insikten om att något är fel. Att något annat faktisk är möjligt. Livet behöver inte vara ett ekorrhjul – runt, runt, snabbare och snabbare. Livet är. Ja, livet bara är. Jag har inte en aning om vad det egentligen innebär. Det låter ju enkelt nog, enkelt och fint. Men, hur fan gör man då??

Så, jag provar helt enkelt med en tankepaus – ett break. Så får vi se vad det för med sig. Hjärtat mitt står åtminstonde på glänt, för att våga släppa in positiv energi. Någon har sagt att det svåraste man kan göra är att våga vara lycklig. Mh, ja... Vi får se vad som väntar.

Som Peter Stormare sa på Stjärnorna på slottet (som han säkert hämtat från någon annan i sin tur): att mitt liv finns redan där. Det är som ett elljusspår. Man kan irra omkring hit och dit av från stigen, men ljuset leder en tillbaks och man kan tydligt se var slingan går. Det är bara att ta sig upp igen. Att luta sig tillbaka, livet fortsätter, det bara händer.

Men det är läskigt...

So long, puss och kram!