fredag 30 november 2007

Att hitta sin egen röst

När jag var riktigt liten var jag glad och sprallig och spontan. Jag vet inte när det slutade. Men plötsligt vågade jag inte säga vad jag tänkte. Jag hade polyper och pratade tyst. Så när jag började i skolan och redan kunde läsa var det ingen som hörde vad jag sa. Det dämpade mig. Jag kände mig som instängd, fel och ville på alla sätt och vis undvika att hamna i centrum.

Någonstans på vägen la jag helt enkelt locket på. Jag tänkte kanske att om de ändå inte hör mig vad är det då för mening med att säga något? Så jag förlorade min röst.

Jag har ännu inte hittat den. Jag har gått hos en röstpedagog några gånger. Otroligt roligt och berikande. Men det kostar ju massor. Tänk vad lyxigt jobb att hjälpa andra att hitta sin egen röst.

Nåja, så jag kämpar på med magstöd och blyghet och försöker att göra min egen röst hörd. Jag är övertygad om att det här har varit en del i att jag anpassat mig så mycket. Att jag inte frågat mig vad det egentligen är jag själv vill. Att jag tappat bort mig själv.

ADHD-samhälle

Noterat:
SvD skriver om att Hjärnan mår bra av stilla fokus
Publicerat: 16 maj 2007

Nu bekräftar västerländsk vetenskap det buddhistmunkar vetat i tusen år: medi­tation är bra för välbefinnandet. Magnet­kameran avslöjar varför: När vi fokuserar på en enda sak under längre tid, ökar aktiviteten i vänstra sidan av ­pannloben – vilket skänker lugn och lycka.

Läs artikeln i SvD

ADHD-samhälle
I artikeln menar en läkare att vi lever i ett ADHD-samhälle med hyperaktivitet och uppmärksamhetsbrist. Jag kan bara hålla med. Informationsflödet idag är enormt. Det är inte så konstigt att våra folksjukdomar idag är sådana som utbrändhet och depression.

Jag känner mig själv lite ADHD - stressar omkring som en iller och försöker hinna med allt. När man springer till tunnelbanan för att hinna med och dörrarna stängs och man blir så arg så man nästan börjar gråta fast minutrarna slår om och visar "3 minuter" - då vet man att man är illa ute. Vem har inte tid att vänta tre minuter?

Andra knasiga saker man gör är att inte stanna och hjälpa en stackars pappa med hans barnvagn för att man bara måste komma med tåget, annars får jag vänta en timma och då är mitt liv förstört.

Man får sådana skruvade perspektiv på livet. När det är panik att inte hinna läsa DN på morgonen eller att man springer så att man vrickar foten och sitter hela tågresan med bultande fot och får ringa sambon och be honom komma och hämta på stationen. Men likväl åker man igen till jobbet imorgon, med lindad fot och kan agera lite hjälte som kommit dit fast man faktiskt haltar. Duktig, duktig flicka!

Mindfulness

Mindfulness - detta begrepp som kommit in i den svenska forskarvärlden och sjukvården så starkt. Det handlar om att vara närvarande i nuet och att "ta komandot" i sitt liv. Det är jag som bestämmer över mina tankar och känslor jag kan påverka hur jag mår och acceptera hur jag har det och må bättre av det.

Meditation och övningar
Mindfulness har rötter i buddismen. Man kan väl förenklat säga att tekniken tar upp det som finns i yogan och meditationen. Man skulle kunna säga att det är gamla kunskap i ny förpackning! Enkla övningar ska hjälpa dig att nå balans. Att andas. Att må bättre. Att känna din kropp och dina tankar. Jag måste säga att jag var skeptisk när vi skulle rulla med en liten boll under fotsulorna och smaka, jag menar verkligen smaka på ett russin. Men, det fungerar. Särskilt det här med att känna in kroppen och att andas.

Sittande meditation
En viktig del i mindfulness är just meditation och andning. Till exempel, om du vill kan du pröva på att sitta med slutna ögon. Vänd handflatorna uppåt och koncentrationen inåt, mot de tankar och sensationer som dyker upp. Notera, men inte uppröras eller följa med tanken bort, utan åter till kroppen och det som är, just nu.

En bra bok på temat är Åsa Nilsonnes bok ”Vem är det som bestämmer i ditt liv?" Hon kallar det för dialektisk beteendeterapi (DBT).

Att vara medvetet närvarande innebär att vara vaken i nuet, att lägga märke till det som sker runtomkring och hur det påverkar ens inre. En genomgående metafor som används i boken är "inre scen". Vi har alla en egen inneboende teaterrepertoar, och vi kan lära oss att styra denna repertoar - välja vilka aktörer vi vill släppa upp på vår inre scen. Man kan få bättre grepp om sitt liv genom att träna sig i medveten närvaro. Genom en medveten närvaro i nuet får vi en större självinsikt, på så sätt ökar också våra valmöjligheter och vår förmåga att nå våra mål.

Vidbrända flick-kvinnor ska kämpa
Självinsikt är ju vad det handlar om. Att lära känna sig själv. Mina önskningar. Mina behov. Och att lära sig att tillgodose dem. Det är det som ofta vidbrända flick-kvinnor som jag har svårt för. Vi kämpar på och lyssnar till vad alla andra vill och tycker. Vi tror att deras åsikter och sätt att leva är så mycket bättre än vad lilla jag någonsin kan komma med. Så vi biter i hop och biter ihop och anpassar oss så att vi inte längre har någon dialekt och ingen egen vilja och hepp: ingen egen person. Voilá tomhet!

För dig som vill läsa mer om boken, kolla in Åsa Nilsonnes Blogg

Åsa Nilsonne har också skrivit en ny bok "Tillsammans - om medkänsla och bekräftelse" tilsammans med Anna Kåver.

Lycka till! : om balans i livet och andra floskler


Hittade genast en bok som verkar ta detta med balans i livet på lagomt allvar. Titeln på boken låter lovande rolig och opretantiös: Lycka till!: om balans i livet och andra floskler.

Verkar intressant. Jag ska ta och få tag i den och läsa. Jennie Sjögren och Tinni Ernsjöö Rappe har tydligen träffat och pratat med mängder av kvinnor som kämpar för att räcka till på jobbet och hemma och som förtvivlat längtar efter någonting annat - lite lycka. Författarna har enligt recensionen valt att fokusera på de kvinnor som lyckats skapa sig ett liv de är nöjda med. Det verkar ju som ett bra grepp! För vem vet bäst, den som försökt och försökt och misslyckats eller den som faktiskt kunnat nå fram till målet?

Detta var något jag efterlyste när jag började gå i terapi - en grupp med människor som varit utbrända och som gått vidare och hittat ut ur deppigheten och kaoset. Någon som är intresserad? Jag är det i alla fall. Jag tror att de också är inne på ett bra spår här:
"Men vad är egentligen att lyckas? Vad är framgång? Och är det inte dags att vi försöker skaffa en mer individuell syn på det?"

Lyssna på ditt hjärta
Det tror jag är viktigt. Att lycka är något höst personligt som inte har det minsta att göra med vad man "ska" göra eller tänka eller klä sig eller vara. Det handlar om en längtan innuti. Om att lyssna till sig själv. Ja, jag ska ta och läsa den här boken och se om den kan ge inspiration på något sätt.

Ett försök


En blogg om att hitta balansen i livet.
Ursäkta, men låter inte det lite präktigt?
Kanske, men det är ändå något som vi stressade storstadsmänniskor kämpar med dagligen.

Drömmen
Hur får man ihop det med kraven på jobbet, kraven hemma, drömmar om sådant som man kanske skulle vilja prova på? Att starta ett café med ekologiska bröd och allt ska vara närproducerat och mysigt och genuint. Eller en egen webbyrå där jag är chef och kan bestämma.

Stressen
Fast inte nu; Nu har jag så mycket på jobbet och så ska vi ha glöggparty och katten har kräkts på mattan och när ska vi hinna tvätta? Och vi har flyttat men alla kartonger står ouppackade och tänk om jag glömde skicka iväg den där presentationen som jag lovade och så skulle jag göra klart foldern och så borde jag ha bättre koll på hur många besök vi har på hemsidan och så måste jag ringa min kusin det var alldeles för länge sen och vad ska vi göra i jul och kommer mamma att bli besviken om vi inte åker dit och varför blir jag inte med barn... Och, Och. Och.

För mig, en vidbränd stackare, med för hög ansvarskänsla, för många drömmar och för lite tid - så är frågan om att nå jämvikt - homeostas - väldigt relevant.

"Jag tänkte dela med mig lite av mina funderingar, testa olika metoder och kanske till och med nå fram till någon slags kunskap i ämnet."

Ja, fast först måste jag springa till tåget för att hinna till jobbet och vara en duktig flicka... Hm - jag har långt kvar att lära.